Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
tydlig omväg, kunde skonas. Och kanske skall det
slutligen anses brottsligt om folkets representanter besluta
ödeläggelsen af härliga platser och stilfulla byggnader?
Det har ju redan händt att en minister i ett litet
konstnärligt vaket land. Belgien, äfventyrade en anslags vägran,
emedan han vid ett offentligt arbete af sparsamhet
förbisåg skönheten! I samma land har konstnärernas ifver
att genom en skön form adla den nya tidens
uppfinningar gifvit sig uttryck ända in i städernas vattenhållare,
skyltar, lyktor och allt annat, som ger nutidsgatan dess
karakter, en karakter, hvilken annars nästan öfverallt vittnar
om uppkomlingens tomma lyx. Och vi ha bevittnat ett
ännu betydelsefullare tidstecken: att ombud från hela
Europa rådplägat om den offentliga konsten, en rådplägning
hvars förutsättning varit att skönheten, som är en
kulturmakt, också måste behandlas som en bela samhällets
angelägenhet. Man har påyrkat skydd för de sköna
människoverkens ålderdom och för naturens evigt nya skönhet;
man har fordrat att konsten öfverallt skall återgifva lif
och växling åt gatan och stadsplanen, så att skönheten
således skall kunna öfva sitt förädlande inflytande genom det
för alla tillgängliga, på alla hvar dag verkande
bildningsmedlet: staden i hvilken man bor, färdas och arbetar.
Man har sökt de rätta medlen för folkets estetiska
utveckling och de sunda estetiska principer enligt hvilka
man, under våra moderna sociala betingelser, kan skapa
sköna städer, monument och byggnader.
De, hvilka dvalts, skönhetssjuke, midt i industrialis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
