Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21<> INDIVIDUALITET.
ter först kunna mottagas sedan mödrarna, under ett
ansträngande och långsamt arbete, skapat en medveten
känsla af kultur och disciplin, den enda grund, på
hvilken folket kan höjas, och att mödrarna således äro de,
hvilka i främsta rummet »skola lösa människofrågan».
Detta betyder, enligt Ibsens tanke, att dana det nya
släktet för den fria nödvändighetens moral. »De, hvilka
ännu icke haft råd att skaffa sig ett eget rättsbegrepp i
hvaije särskildt fall, måste följa det allmänna
rättsmedvetandet. Men en personlighet har råd att skaffa sig
ett eget rättsbegrepp. Och sedan finnes för honom inga
»plikter», endast hans plikt.» Detta Ibsens samtalsvis
fällda yttrande belyser klart, till hvilket mål han anser
att ungdomens »kultur och disciplin» bör syfta.
Han vet, att det är mycket billigt att vara sig själf —
genom att icke äga sig själf. Han vet att det är det
dyrbaraste af allt att vara sig själf — genom att hafva
eröfrat sig själf!
Ibsen har hatat med ett djupare hat och älskat med
en djupare kärlek än någon af hans samtida, emedan
han älskat endast ett och hatat endast ett.
Han har hatat allt, genom hvilket personligheten
förminskas. Han har varit likgiltig för de små friheter
till något visst eller från något visst, i hvilkas ernående
de personlighetsfattiga frihetskämparna sätta sitt mål.
Ty för Ibsen betyder personlighetens frigörelse
framträdandet af individualiteter, hvilka känna, tänka och
handla som ingen före eller efter dem — enastående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
