Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
djupare — den är blott att en större människa sett och
känt före oss!
— Ett sådant stort geni — sade Hugo — synes
det mig som om teatern framför hvarje annat konstens
område nu behöfde, åtminstone ifall den skall fortfara att
lefva med något »raison d’ëtre»! Vår rika tid är full af
nya relationer till nya lifsvärden, af nya konflikter med nya
friheter. Där finnes mycket nydanadt själsligt stoff —
men det kräfde nästan en ny Shakespeare, med den
divi-nation, som ser allt och den formande makt, som kan
kristallisera allt! Jag tror emellertid icke att dramat
har en framtid, ifall dramaturgerna låta intala sig att de
böra bli samhällsläkare! De måste fortfara att endast
vara människohjärtats anatomer. Generella bli ju diktens
skapelser endast i den mån, de framställas individuella
och exklusiva: människoöden och människosjälar i konflikt
med tidsandan eller framtidstankarna. Endast så skall
teatern bli en spegel för tidens anlete, anletet med den
förtviflade grubblareblicken, den fina, skeptiska munnen
och den modigt hoppfulla pannan! Vår tids sociala oro
och osäkra smak ha framkallat och komma nog alltjämt
att framkalla sociala dramer. Men det är ej sådant som
kan göra teatern tidsenlig. Icke på (le bräder, som
endast föreställa världen, utan pä världshistoriens egen
skådebana ville jag bevittna den stora sociala striden.
Men ett dramatiskt geni skulle medelbart kunna fördjupa
känslan af att de sociala brytningarna äro en fatalistisk
nödvändighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
