Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
typer.
125
andarnas förhistoria förtjänar ett rum inom den nya estetik,
hvilken behandlar människan som konstverk.
Sålunda gjorde naturen flera skizzer innan hon
fulländade typen Nietzsche, som blifvit ypperligt
karakteriserad i den största sidan af sitt väsen, när man kallat
honom der himmelstilrmende Idealist der Weltfreudigkeit.
Och till detta Nietzsches grundväsen synes mig
naturen aldrig hafva gjort en mera genial skizz än
Vauve-nargues.
Denne är dessutom den af de franska moralisterna,
af hvilken Nietzsche helt visst varit mest sympatiskt
berörd, ehuru han knappt nämner honom. Nästan alla
satser hos Yauvenargues kan man jämföra med sidor hos
Nietzsche, i hvilka den sällsynta själsfrändskapen visar sig.
Men icke blott i tänkandet, äfven i ödet finnes mellan
dem många likheter. Båda komma tidigt in på en bana,
som ej är deras egentliga, men åt hvilken de med
plikttrogen ifver ägna sig. De måste lämna den på grund
af sjukdomar, mot hvilka de under åratal kämpa med
outtröttlig energi, och de nedbrytas just när förståendets
och segerns lycka ler mot dem. Båda tala om kvinnan
med den bitterhet, som vittnar om en idealistisk tro,
hvilken på ett smärtsamt sätt gått förlorad, och under
hvarderas lif har kärleken helt visst någon gång varit dem
nära, ehuru de aldrig biktat hvarför de sedan gingo
sin väg fram utan den. Båda voro vänskapsbehöfvande
och trofasta vänner. Hvardera kom i ett lifsafgörande
förhållande till den andligt mest betydande mannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
