Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på jaktslottet. ^ 183
vinet, honungen! Den, som Hugo haft med från Hymettos,
ger mig i en enda sötmerik, dofttyngd, guldklar droppe
hela den helleniska jordens sommarlycka! Jag ser syner
af homeriska palats, -af panathenäertåg och af Perikles’
symposion, ja — om jag dricker vin till — äfven af den
hvitarmade Hera! De, hvilka icke ana vinets väsen, äro
samma människor, som »ur Sokrates historia vilja utesluta
att han dansade!»
— Ja — sade Julianus — det råder en underbar
förvirring i de människors begrepp, som ej inse att sinnena
äro själfulla och själen sinnlig! De fatta inte ens ordet
sinnlig, hvilket de gifvit en låg betydelse, emedan de ej
veta, dessa eterfina varelser, att de själfva äro sinnliga
till och med när de blicka upp till stjärnorna eller
inandas konvaljedoft! Denna hermetiskt konserverade
andlighet anar ej ens, att hvar själens gränslösa njutning är
en kroppslig vällust, hvar sinnenas måttfulla njutning en
själens hänryckning! Ju större anlagd en människa är,
ju fastare är denna enhet i det andligt-kroppsliga lifvet.
Den stora, hela människan förstår att — enligt Blake’s
gudomliga ord — »seize all the spirits of life and bind
their warbling joys to our loud strings, bind all the
nourishing sweets of earth to give us bliss...» Innan
den moderna människan återfår denna religiösa syn på
sinnligheten, hvilken tillhörde antiken, och — fast mindre
religiös — äfven renässansen, skall hvarje sträfvan att
stegra själslifvet endast utmynna i askes, supernaturalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
