Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på jaktslottet.
^ 201
glädje och — om de brista sönder — brista med en
klingande sällhetssuck, som den för hårdt spända strängen!
Denna stora, sympatiska samkänsla skapas genom tusen
stora och tusen små ting — allt detta outsägliga, hvilket
i vänskap som i kärlek bildar valfrändskapens hemlighet.
Det är lyckliga likheter och lyckliga olikheter, hvilka göra
att hvardera i sitt väsens finaste fibrer — fysiskt som
psykiskt — känner ro i den andras närhet, erfar den
fulla harmoni, den förtroendefulla trygghet, som gör att
hela personligheten fullt vågar uppenbara sig, emedan
den känner sig förstådd och förklarad, frigjord och stegrad
och — framför allt — lyckliggörande en annan, genom
att sålunda ge sig, genom att sålunda efterlängta och
mottaga den andras hela personlighet. Det finnes ännu
ej många, hvilka kunna älska så. Men det är endast
dessa, hvilka hafva ett enda ord af betydelse att säga om
kärleken. För dem blir hela tillvaron meningslös, då
den ej står i sammanhang med denna stora känsla;
lifvets fullhet och lifvets undergång äro helt beroende af
den. Och det är endast om dessa naturer som det
outsägligt djupa ordet fälldes: Hvad är att våga älsJca?
Det är att våga dö!
— Att du — sade Hugo — haft detta klart länge,
det vet jag, som ertappade dig då du vid åtta år en hel
vinter burit Tegnérs »Axel» i fickan och bekände att du
nu visste hvad som var »jords och himmels under»:
något, som man dog eller blef galen — eller också
mycket glad — af! Att jag inte gjort några försök med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
