Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på jaktslottet.
^ 205
— Jag — sade Kikard — hade ännu något att säga.
Tro ni inte att framtidens litteraturhistoria måste bli —
hur skall jag säga? — en känslornas geologi?
Åtminstone intresserar den slags litteraturhistoria mig föga, där
jag får hundra sidors bevis för huruvida karlen skref
sin dikt 1771 eller 1772! Men det intresserar mig
oändligt, ifall man visar mig att dikten uppenbarar en
om-lagring i samtidens känslolif, en förskjutning af den ena
typen in i den andra eller vittnar om nybildningen af ett
känslostoff, som täcker äldre lager eller vittrandet af
de etiska begreppsformationerna och tusen andra sådana
ting! En ung dansk diktare framhöll till exempel en
gång, att Johanne Louise Heiberg bildat den kvinnliga
idealtypen i en hel generations danska litteratur och att
äfven i verkligheten den typen omdanade den danska
kvinnan! En annan diktare sade mig att, vare sig Ibsen
anade Hildetypen eller att denna bildat sig efter Hilde —
alltnog: det vimlar nu Hilder från Nordkap till Lindesnäs!
En sådan undersökning af typer skulle leda till märkliga
synpunkter!
— Ja — sade Hugo — det är en mycket
intressant fråga denna: om det är diktaren hvilken anar typen
eller typen, som anar diktaren! Sålunda har ju den
franska litteraturen — ända från Balzac — allt mer
flyttat fram kvinnans erotiska åldersgräns. Men är det
litteraturen, som sålunda i lifvet förlängt kvinnans »nådår»
— eller har kvinnan tvungit litteraturen att spegla
verkligheten?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
