Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
stol i ett rococorum och på tusen sätt drifva upp sitt
raffinerade, lyxfulla estetiserande, så att deras själ snart
bara har stilkänsla, men alls inga andra känslor, och
framför allt ingen aning om att den äkta skönheten trifves
utmärkt i enkelhet. Samma slags folk skulle naturligtvis
i en annan tid i stället ha dyrkat fula möbler och gjort
sig öfversvinneliga på något dummare sätt. Men just
emedan jag så fanatiskt tror på skönheten som lifsmakt,
ville jag ogärna att den skulle bli en anledning för
människor att råka in i ett nytt slags förfinad pöbelaktighet,
den att sätta skönhetens yttre uppenbarelser öfver själens
stora, sköna rörelser!
— Jag — invände Kikard — tror icke att faran är
stor. Ty när skönheten blir allas egendom, då upphör
man att öfverdrifvet syssla med den, alldeles som vi nyss
sade om erotiken: man talar inte så mycket om hälsan
när alla äro friska. Tillsvidare måste man betrakta den
estetiska, liksom den erotiska öfverkänsligheten, som ett
oumbärligt moment i »den omlagring af våra atomer,
som skall lära oss höra lifvets musik». Den själsliga
förfiningen kommer att omfatta så stora, nya områden, att
man inte får tid att sitta och göra alltför subtila analyser
af sina sensationer framför ett Tiffanyglas!
— Och inte heller — sade Julianus — skall man
finna tid för de magiska taskspeleri er, hvilka nu äro ett
ledsamt uttryck för den stegrade känslighet vi tala om!
Bakom dessa se vi emellertid fenomen skymta, som tyda
på att våra sinnen och vår själ verkligen skola bli mäk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
