Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
tagen af helt andra och större verkliglxeter; af de
själs-lifvets problem, dem vi i afton vidrört och af många andra,
dem vi ej hunnit vidröra — och ännu flera, dem vi nu ej
ens kunna ana!
Rikard, som under den sista stunden böljat teckna
Julianus, utbrast nu:
— Rör dig inte; håll kvar armen öfver stolen —
det där är just den känsla, jag vill ha i rörelsen. Jag
fick nyss se den ställning, jag sökt i femtio skizzer under
dessa veckor! Sitt nu stilla och se på dina egna tankar,
medan vi lämna Hugo åt hans kvällstidningar. Att läsa
tidningar och förarga sig öfver dem, är en af de vanor,
Hugo icke ärft efter sin finsmakande farfar, hvilken
omsorgsfullt undvek allt, som förargade honom!
III.
När Rikard ritat en stund och Hugo lagt bort
tidningarna, sade Julianus:
— Jag har suttit och tänkt på det där dråpliga
uttrycket om lidelsen, som icke fick öfverdrifvas. Detta
uttryck bör bli odödligt! Ty det kännetecknar en odödlig
dumhet i människans psykologiska uppfattning. Man vet
att vissa värden äro behöfliga och angenäma, till exempel
djärfva vågstycken, stora bragder, konstskapelser, mäktiga
känslor och mera sådant! Men man vill alltid hafva
resultaten, utan deras förutsättningar i skaplynnet! Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
