Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odödlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
* ODODLIGHET
i förgänglighet och uppstår i oförgänglighet; det
sås i vanmakt och uppstår i kraft. Jag är upp-
ståndelsen och lifvet. Den som tror på mig, skall
lefva, om han än död blefve.
Hvilka ord midt i förgängelsen! Jag föreställer
mig, att vid dessa ord darrade bergen, natten ljus-
nade och en djup suck af lättnad genomilade hela
skapelsen. Dödens skugga är endast lifvets morgon-
gryning. Förskräckelsens konung tillber lifvets Herre
och fullkomnar hans verk.
Utan odödligt lif vore Guds skapelse en sjelf-
motsägelse. Naturvetenskaperna säga oss, att icke
en atom af materien förgås, utan endast ombyter
form. Och den gudaborna, allt beherskande anden,
skulle ensam vara underkastad förgängelsens lag!
Huru mycket omkring oss vissnar i förtid, dör i sin
vagga, slutar ofullbordadt och vet ej ens, att det
lefvat?
Odödligheten ensam besvarar alla frågor, löser
alla skenbart olösliga gåtor och öppnar en ändlös,
fri utsikt bortom den mörka förlåt, där vårt kort-
synta jordiska öga ser endast dimmor och natt.
Odödligheten är rättvisa, dom och barmhertighet.
Utan den vore Gud icke mera kärleken, han vore
det nyckfulla, tyranniska, obevekliga ödet.
Du, som i lätta tankar leker med jordlifvets
korta minuter, såsom vore de outslitliga, mins,
att du flyter med strömmen bort mot ett ändlöst
haf! Och du, som bedrogs på lifvets inbillade lycka,
du som tröttnar, förtviflar, sjunker och icke mer
förmår resa dig upp, lyft din tårade blick mot
det oändliga bortom det, som vi kalla slutet, men
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
