Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under tiden hade stäppen längesen tagit dem alla
i sin gröna famn. Det höga gräset vek undan för dem
och gömde dem så fullständigt, att bara de svarta
kosackmössorna skymtade mellan dess vippor och ax.
»Hallå, hallå, pojkar! Varför tiger ni så där?»
ropade Bulba slutligen och vaknade upp ur sin
tankfullhet. »Ackurat som jag red med två munkar! Åt
fanders nu med alla funderingar! Tag snuggan mellan
tänderna, pojkar, och drag ett bloss. Så tar vi till sporrarna
och flyger i väg, så inte ens fåglarna orkar följa!»
Och kosackerna böjde sig fram över sina hästar och
försvunno i gräset. Nu syntes ej ens de svarta
mössorna längre; endast den nedmejade öppna fåran i
gräset visade riktningen av den snabba ritten.
Redan för en stund tillbaka hade solen brutit fram
på den rensopade himlen, och nu göt den sitt varma,
livgivande sken över stäppen. Allt drömsjukt och
dystert i kosackernas inre blåste bort på ett ögonblick;
deras hjärtan drillade som fåglar i bröstet.
Allt vackrare och vackrare blev stäppen. På den tiden
var hela Södern — hela det vida område som sträcker
sig ned till Svarta havet och nu kallas Nya Ryssland —
en enda jungfrulig, grön öken. Aldrig hade en plog
skurit igenom de omätliga vågorna av denna vilda
växtlighet; endast hästhjordarna trampade ned den, där de
gömde sig i den som i en skog. Intet landskap kunde
vara skönare. Hela jordytan var en gyllengrön ocean,
överstänkt med miljoner olika färger. Mellan gräsets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
