Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
dig, din hund!» ropade han och kastade sig mot
polacken.
Hur ursinnigt gingo de icke löst på varandra!
Axelskenor och bröstharnesk bågnade på dem båda under
de smattrande slagen. Polacken lyckades genomborra
sin fiendes pansarskyller, så att eggen skar in i själva
köttet på honom, och kosackskjortan färgades
mörkröd. Men detta bekom ej Schilo. Med sin seniga arm
måttade han ett varv i luften, så slog han plötsligt
polacken mitt över huvudet. Och slaget av denna tunga
arm föll hårt. Den blänkande kopparhjälmen sprang
i stycken, polacken vacklade till och föll ur sadeln.
Schilo måttade ånyo för att nagla fast den fallne vid
marken ... Nej, giv inte din fiende dödsstöten, kosack
— vänd dig hellre om! Men kosacken vände sig icke,
och med detsamma fick han ett dolkstyng i halsen av
en av den fallnes knektar.
Nu vände sig Schilo om och skulle väl fått hämnd
på den djärve, om ej denne försvunnit i krutrök. Ty
runt omkring knattrade musköterna. Schilo
vacklade till och kände att hans sår var dödligt. Han föll
till marken, lade handen över såret, vände sig mot sina
kamrater och sade:
»Farväl, herrar bröder och kamrater! Må den
rätttrogna ryska jorden bestå till evig tid, och må dess ära
bli evinnerlig!»
Han slöt sina bristande ögon, och kosacksjälen lyfte
sig ur sin bistra stofthydda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
