Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de nu må heta, dessa »uppvisningar i dans» i förening
med »föreställningar i den högre magien», hvilka tilläg-
torde få anses såsom auktoritet i dylika frågor, mördande kritik öfver
en af hr Martins här ofvan omtalade s. k. baletter:
»Man hade i Shakespeares »Midsommarnattsdröm» sett små elfvor
travesterade såsom allehanda naturföremål: senapskorn, mal o. s. v.;
och nu fann man på att framställa en bisvärm som motiv till en
pan-tomimisk handling 1 Det var icke på skämt, utan på fullt allvar, som
en skara dansöser, med köttfärgade trikåer och sprötiga krinoliner,
skulle föreställa de honungssugande insekterna; de hvitklädda nymferna
voro riktigt nog försedda med känselhorn af silfver, gyllene strimmor
på bröst och rygg och — för anständighetens skull — satt den
skarpa gadden på fingerspetsarne. Det är påtagligt, att balettens
npphofs-man icke haft det ringaste begrepp om öfvergången från maskerad till
scenisk framställning.
Efter 24 minuters dans, hvars enformighet förlänade det hela cn
obeskriflig längd, framrullar en kolossal bikupa, hvilken delar sig i
skif-vor, liksom en melon, och försättes i kringsvängande rörelse genom en
för åskådaren osynlig trampqvarn. Från alla sidor framsvärma nu de
glada insekterna och baletten slutar under en fyrverkeri-applåd.
Detta kan ju tyckas mången vara lustigt nog, ja, till och med
sinnrikt; men att midt under detta svärmande en herde, en lefvande
mansperson, blir förälskad i bidrottningen och, sedan han blifvit
»ge-uomprickad» af de näsvisa svärmerskorna och dansat en anslrängande
pas des deux, firar sitt bröllop med den pikanta skönheten, det är efter
min tanke höjden af galenskap. På denna s. k. idé bortslösades åter
åtskilliga tusentals riksdaler, ständigt i hopp om en »rusning»,
hvilken, till heder för den sunda smaken, äfven denna gång kom förvän t-
ningarne på skam.–— Om än fabeln har sitt berättigande och
kan låta en ungersven dö af kärlek till en sylfid, en elfva eller en
hafs-fru, så går dock det fantastiska väl långt, då en skalmejblåsande
herde blifver lyckligt förmäld med en insekt! Här uppställa sig nu två
alternativer: antingen antagas dessa löjligheter tillhöra balettens
väsende, och då är begreppet förvirradt, eller framkalla de afsmak hos
publiken och länsning i teaterkassan, och då kastas skulden mipdre på
eo styrelse, som saknar smak, än på baletten såsom konstart.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
