Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ur tuberkulosens och tuberkuloskampens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cinska studierna började florera i Uppsala. De
lungsiktiga sköttes säkerligen fortfarande i huvudsak efter
de gamla metoderna med örtdekokter, åderlåtningar
och trolldomskurer.
Den läkarbok, som säkerligen mest användes under
1600-talet, var en Örtäbok utgiven av Arvid
Månsson, en i medicinska frågor självlärd man, som enligt
egen utsago "intet studerat uti främmande land eller
uti någon academia". Denna bok utkom i icke mindre
än åtta upplagor under tiden 1628—1654. I densamma
rekommenderades icke mindre än ett femtiotal örter
mot lungsot och blodhosta. Samme man utgav även ett
annat arbete, kallat Practica, däri han lämnar
synnerligen utförliga föreskrifter om åderlåtningens
användning vid allahanda slag av sjukdomar.
Från 1600-talets senare del äga vi en läkarbok, som
ger oss en ganska klar bild av den tidens uppfattning
om lungsotens symtom och behandling. Boken är
författad av riksdrotset Per Brahes kirurg Carl Lindh
och trycktes på Visingsborg år 1675. Beskrivningen på
tråsjukan motsvarar alldeles påtagligt bilden av
lungsot i framskridet stadium: kroppen förtäres så
småningom, den sjuke upphostar "ettrig" materia, som
stundom är blodstrimmig, andedräkten är tung, stark
hetta invärtes, näsan blir spetsig, tinningarna infallna
o. s. v.
Orsaken till lungsoten angives fortfarande vara
skarpa flusser, som droppa från huvudet ned på
lungorna och fräta dem. Men det framhålles även,
att inandning av "elakt damb och rök" kan vara farlig
för lungorna.
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
