Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ur tuberkulosens och tuberkuloskampens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nog endemisk här i landet". Vad han menar härmed,
är icke lätt att säga. Det torde dock åtminstone betyda,
att han icke ansett den vara sällsynt. Men ingenting
vittnar om att lungsoten under dessa tider uppträtt
eller uppfattats såsom en mycket utbredd folksjukdom.
Någon s. k. lungsotsfråga förekom icke. Säkert är
väl, att lungsoten, även om den varit tämligen vanlig,
dock vållat mindre oro hos allmänheten och läkarna
än de härjande farsoter av rödsot och pest, som då
och då uppblossade och krävde talrika offer.
Sjuttonhundratalet utgör på många områden en
blomstringstid för den vetenskapliga forskningen i
Sverge, och under detta sekel föres kunskapen om
tuberkulosen ett ansenligt stycke framåt hos oss.
Ett uttryck för en fördjupad, i flera avseenden ny
uppfattning om lungsoten finna vi i en disputation,
som offentliggjordes vid Uppsala universitet år 1740
och bar titeln: "De dignoscenda et curanda imminente
Phthisi pulmonali" (om diagnosen och behandlingen
av hotande lungsot).
Preses vid denna disputation var dåvarande
akademiadjunkten Nils Rosén, sedermera under namnet
Rosén von Rosenstein, känd såsom en av vårt
lands yppersta läkare. Respondenten, som hette
Abraham Bäck, blev sedermera Serafimerlasarettets förste
läkare och därpå Preses i Collegium medicum (den
dåvarande medicinalstyrelsen).
Denna avhandling klarlägger lungsotens
sjukdomsbild på ett sätt, som för oss mycket närmare den
moderna uppfattningen av sjukdomen. Med Phthisis
(lungsot) förstod man förut blott själva slutstadiet
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
