Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så Besins-ting öfwer-
stut 1721. Men wcklbemcklte Ban Bokhållare for-
sckkkadex at sådant Prognolkiconi siön aldrig Plågar
sin felt: hwilset och bekants simt wara. Tn in Fe-
bruario frös sidn hel och hällen til- nt man kunde den
öfwer åka åt»Wndstc-na och annorstädes- och gick ej
up- fort än c Aprilis begynnelse: Mm när un« Ja-
- wikarnu gick han senare up; som dons sällan plägar
stiei ntnn store Siön plägar warn senare i Isiåsning.
Hwarom widare i följande Capjkeh .
Jag har ock noga efterfråga» om Jszfningen i
stramzen stier uti ve Osternga kanter- och nar wadret
nr ner: hivar ofwer jag inhämtat den knndzkapx at
Stenfrysningen skick den tiden- ehwad wäder thsi wa-
rn insj- så mät i kallt som milde wäder- vet mä ock
tomma ifrån hwad plaga det kan. .
H. X1v. utaf detta kan man förstå Wintrens
första kylande egenskaperx hwilke sättm sig nldraforst
uti wattneU som bcqwcitnask kir-dem at emottaga-
dkt TrägårdssiMnstnre weta- fom til -sinn späda idrters
confervekande,snttia der och hivar Knrel med watmz
hwilka draga de kalla psrticlar kil sig- så at kisslde
ej skadar deras märken Wid Qwarnar och Danmar-
märk- cir likaledes bekant- nt de så kallade Krackma-
.« gar och Jssivall siittja sigi Strömmen wid första an-
komnmnde stölds och ncir de dem öfwerstaotj tionde
hela Wmteren öfwer sällan-mera nichn deraf. Elxcst
är en. bekant sasx at»nlla Snnd och Strommlli vens
na siöj när han sig lagger frysa sia starkt- at de förr
bära- än den ofrige Sion; som ej kan hafwa annan
orsak än Det som förmält nr· Desse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
