Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - HOS VILHELM ÅHMAN - 2. De nya kamraterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IÖ2
HOS VILHELM ÅHMAN.
Johannesen. Hon var formligen bedårande att
skåda för hvar och en som hade sinne för sköna
linier. En bildhuggare skulle önskat sig henne
såsom modell och om äfven icke alla
Kristiania-och Göteborgsherrar ägde bildhuggarens rena
och för skönhetsidealet skära blick, så hade de
dock en aning om att de skådade ett naturens
mästerverk. Ida Johanessens uppträdande såsom
page var nog att fylla en teatersalong och det
kyska och ostentationsfria i hela hennes
framträdande bidrog i icke ringa grad att öka charmen
i hela företeelsen.
Såsom skådespelerska var Ida Johannesen
föga framstående. Hennes hårda, glasartade organ
lade för stora hinder i vägen. Också var hennes
repertoar inskränkt till dessa små intetsägande
»söta flickor», hvilkas egentliga uppgift, såväl på
scenen som ock i lifvet, är att blända med en
charmant apparition och eleganta toaletter.
I kamratkretsen var Ida Johannesen en
hjärte-god och anspråkslös flicka, som hade ett godt ord
åt alla och blott önskade att själf få vara i fred,
— måhända det svåraste af allt för en ung, vacker
kvinna inom teatervärlden.
Efter dessa i korta penndrag tecknade små
silhuetter, kan man se, att Ahmanska sällskapet
var ganska väl sammansatt, om det äfven icke
kunde räkna något flertal af stora artistiska
förmågor, hvilka svårligen kunna samlas under en
ambulatorisk teaters fana. Därtill fordras en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>