Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 5. Axel Hallberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5.
Axel Hallberg
Det behöfs icke alls, att man är så
lastgammal för att vara ett original, man
kan lätt bli det redan i unga år — om man
är utrustad med därtill erforderliga anlag.
Bland mina många kamrater vid teaterelevskolan,
fanns det en, vid hvilken jag särskildt
fäste mig med anledning af hans glada,
uppriktiga väsende och hjärtevinnande sätt, och
det var Axel Hallberg, en yngling, eller en
ung man på tjugu år, men som trots sin ungdom
icke var så litet originel. Några vidare
konstnärsanlag visade Hallberg icke, men han
var ytterst korrekt i allt hvad som förelades
honom och dessutom bra i välläsning och
därför synnerligen omtyckt af lärarne,
särskildt den gamle gode Johan Jolin. Det var
alltid Hallberg som togs fram vid alla
elevuppvisningar att deklamera, än det ganska
mycket fordrande “Brudsmycket“ af Malmström
och än Tegnérs “Svea“. Hallherg framsade
också versen ganska oklanderligt, men
han saknade entusiasm, han saknade denna
tändande gnista, utan hvilken ingen i världen
kan närma sig konstens altartrappa. Men i
likhet med alla unga trodde Hallberg på sig
själf och gick och sörjde i hemlighet öfver,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:14:34 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/teaterorig/0028.html
