- Project Runeberg -  Teateroriginal och typer från skilda scener /
78

(1900) [MARC] Author: Adolf Hellander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Fredrik Deland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dagar, från medlet af 1860-talet, då jag lärde
känna den utmärkte skådespelaren, syntes han
mest ensam ute, sällskapade med snart sagt
ingen och företog vanligen så väl vinter som
sommar långa promenader utom tullarne,
insvept i sin nötta långa paletå med paraplyet
under armen och den höga stormen på tre
kvart — alldeles så att man igenkände
Konjanderstypen på scenen med den skilnad att
Konjander på gatan var spik nykter, ty
Deland förde ett nästan absolut nyktert lif och
det enda han förtärde i något förtroligt lag,
var ett litet eller par glas lätt vin.

Sedan han i början af 1860-talet upphört
att hafva egen teater, uppträdde han såsom
“gäst“, ömsom på den k. scenen och ömsom
gaf han gästspel vid de ambulatoriska teatrarna
i landsorten och då spelade han sina gamla
älsklingsroller, framför allt naturligtvis
Konjander i “Hittebarnet“. Men om allt ej var
färdigt och i ordning, när gubben kom, så
var han icke god att tagas med. Repetera
hade Deland föga lust till då det gälde gamla
saker — och hvilken “stjärna“ har för öfrigt
det? “Tusan ska’ krusa!“ — sa Deland, när
han blef rasande — “jag är smått förmögen
och oberoende — ensam som odalisken och
ogift som hundturken — de’ ska’ ha färdigt
när jag kommer och därmed basta!“

Stor ekonom som Deland var, bodde han,
trots att han förtjänade tusental under sina
gästspel, alltid hos något bekant gammalt
borgarfolk i de städer dit han kom, åt vid deras
bord och var som barn i huset mot en billig
betalning — och därom är icke ondt att säga.
Ett undantag därifrån var dock Göteborg, där
han gästade januari 1867. Han tog då in å

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:01:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/teaterorig/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free