Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMP.
59
bevisar du sjelf, du är ju så ädel och god och
rättänkande, fastän du talar så der. — Och att
det är egennytta, djurisk sjelfuppehållelsedrift. och
dylika fula egenskaper, som leda våra handlingar,
det får du mig icke heller att tro. Ty då skulle
du till exempel icke ha älskat mig, utan en vacker
och rik och förståndig flicka, som kunde tänka
lika stort som du ...»
»Tvärtom, älskling, min kärlek är just ett bevis
på, att de der som du kallar »fula egenskaperna»
ha ledt mig. Jag älskar dig, derför att jag behöfver
dig, derför att jag icke kan lefva utan dig. —
Åtminstone blefve jag en hänsynslös och hård
materialist utan dig, men du skall leda mig och
göra mig god och mild — lik dig. Lofva mig, att
du alltid vill göra det!»
»Hur skall jag kunna det, då du vill göra mig
lik dig?»
»Det skall jag aldrig kunna, älskling. Ditt
veka sinne kan endast härdas en smula, liksom
mitt hårda blott kan mildras. Det är just kärlekens
stora mission att utjemna öfverdrifterna och slipa
karaktärerna; derför kunna två hårda icke förädla
hvarandra, lika litet som två mycket veka.»
»Men jag har icke haft det ringaste inflytande
på dig?»
»Har du icke? — Jo, Linda, ett genomgripande.
Du började med att lära mig högakta dig, och på
samma gång ditt kön, som jag dittills icke hyst
synnerligen hög tanke om. Du var den första
flicka, som icke tiggde smicker, och du visade dig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
