Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
BKOKIGT.
Derför braun hon af otålighet att visa dem
alla, att hon både kunde och skulle; förverkliga
sina idéer. Mellan henne och Hugo skulle aldrig
bli fråga om att gifva och taga emot. Han skulle
lika litet vara hennes hufvud, som hon hans
tjenarinna. Sida vid sida skulle de stå, tvenne
sjelfständiga väsen och dela allt.
Då skulle det bli frihet.
*
Och nu hade några månader förflutit, sedan
han öfver kullerstolarne förde henne ut. på denna
frihetens och de friska lifsvindarnes tummelplats,
till hvilken hennes längtan stått, kring hvilken alla
hennes drömmar rört sig.
»Var detta frihet —?»
Hon såg sig hopplöst omkring i det, lilla af
nattlampan dunkelt upplysta sofrummet.
»Är detta frihet?» upprepade hon ännu en
gång. Hennes tanke var slö, och hon följde
meningslöst urvisarens snäcklika gång och började
räkna knäppslagen, tills klockan slog tolf döfva slag.
Då vaknade hennes tanke i sin fulla kraft.
»Frihet! — En härlig frihet att natt efter natt
räkna timmarne, medan han i intelligenta
vänners lag diskuterade tidens och dagens frågor och
talade sig varm för frihetssträfvande reformer, —
under det hon var mera ofri än någonsin.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:14:46 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tebrokigt/0188.html
