Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
besynnerliga land, der de en tid om året kläda öf-
ver både gator ocli tak med hvitt tyg, såsom man
ser der genom fönstret“.
Just bredvid den nickande cliinesen låg en in-
diansk pil. Jag tyckte mig märka att äfven den är-
nade sig att säga något, och verkligen hördes nu
en stark manlig stämma yttra: „min broder, du haf-
ver omtalat en saga om ditt land och din store höf-
ding, jag vill säga dig en om mig sjelf. Jag är en
krigare af Anantukals stam, och mitt namn är Den
stolte Björnen. Jag var ung, jag hade ännu icke
slagit många fiender och hade ännu icke tagit mig
någon hustru. Då såg jag en ung qvinna, hon hette
Det röda Hallonet och var den skönaste i vår stam.
Hennes fader ville icke sälja henne för mindre än
hundrade bäfverskinn. Den stolte Björnen ville äga
henne, och hans Totam gaf honom god jagt. Han
förde henne i sin hydda, och Det röda Hallonet trif-
des väl, ty så har ännu ingen hustru blifvit aktad.
Den stolte Björnen bemötte henne snarare som sin
like än som sin hustru, och han hade ännu alldeles
icke tänkt på att taga sig flera hustrur. Då öfver-
föll Schanano-stammen oss om natten, deras höfding
ägde en knif, som han hade erhållit af de hvita män-
nen, och deras trollkarlar hade gifvit den makt att
alltid gifva seger öfver rödskinnen i hvems hand
<Ien än var. Den var spetsig på udden och skarp
på båda sidor.
Lifvets lierre hade sändt oss eU så tung sömn,
att vi icke vaknade, innau de hade inträngt i våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
