Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han gick, hon nedsjönk i bön. Derpå steg
hon opp, tog mig i sin hand och lyste på sina
begge barn, livilka slumrade godt i hvarandras ar-
mar. „Ack, suckade hon, deras späda läppar kunna
ännu knappt utsäga Hans namn, hvem skall lära dem
att tro, hvem skall rädda deras kropp och själ från
förderfvet. Och jag kuude dock få blifva hos dem,
jag äger att välja“.
Hon knäböjde åter, hennes anlete förklarades och
hon utbrast: „lofvad, lofvad vare min Frälsare, pri-
sad att du hafver funnit mig värdig att dö för din
skull. Skulle väl du behöfva mig till ett verktyg
för deras frälsning’? Skulle ej din kärlek och din
makt förslå! Med fröjd vill jag bekänna dig och dö!“
Då skalf jordeu, Pompej skakades på sina gruu-
der. Hastigt sprang hon opp, tog sina begge barn
på sina armar“. — -
Ett förskräckeligt brakande afbröt berättelsen.
Jag sprang opp förfärad. „Ha, ramlar Pompej?“ ro-
pade jag förvirrad.
„Ali nej, bara spiselkransen“, svarade min vär-
dinna, som hastigt inträdde skrämd af bullret. „Nå
det var ledsamt nog ändå. Hvad du måtte blifvit
skrämd. Jag var nyss här inne och du tycktes
slumra; jag ville ej störa dig, utan gick bort. Få se
huru det gått med alla småsakerne der på kran-
sen?“ I detsamma fladdrade en klar låga ett ögon-
blick i spisen och försvann. Jag såg det, det var
pilen, som i ett ögonblick var blefven aska. Vi bör-
jade leta bland marmorbitarne. Af Chinesen åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
