Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gamla Greta, fröknarnas enda piga, stundom i köket,
stundom att sköta den lilla trädgården, stundom till
och med att se om kon, när Greta måste vara borta
vid någon annan syssla. Och Sabina sjöng och tral-
lade dagen om, och sprang glad som en fogel om-
kring, under det systrarna suto inne och hade trå-
kigt. Och hur Sabina arbetade och var snäll, så
räckte afkastningen af det lilla landstället så till,
att hon alla dagar hade åtminstone en rätt mat att
ställa framför systrarna. När qvällen kom, då satt
alltid Sabina inne hos dem och sydde så tätt, stygn
efter stygn, som om nålen brännt hennes fingrar.
Men systrarna sade ofta emellan sig: „den Sa-
bina, den Sabina! ack hvilken skam komma vi icke
att få af henne. Det synes ju tydligt, att det aldrig
blir herrskap af henne. Alla hennes anlag äro bara
piganlag“.
Och Sabina skrattade och menade: „bli ni alla
förnäma fruar, så får jag väl tjenst hos någon af er
då“. Och lika flitig var alltid Sabina, och sprang
aldrig till fönstret att se på de granna herrskaperna,
som foro derute, utom när den unge prinsen red
förbi, då gömde sig alltid Sabina vid köksfönstret
för att ändå få litet se på den ståtliga och rara
unga prinsen: men det talte hon ej om för systrarna,
ty hon ville bara se honom, men icke tala om det.
Men årena hade allt gått fram, och ännu hade
fröknarna inga friare fått; det var underligt, ty de
voro rätt vackra allihopa, och hade isynnerhet alla
så genomfiua och vackra händer. Dem ansade de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
