Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dikter - Apostrof till Kant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Apostrof till Kant.
(Ur en öfversättning af 4:de sången i Voltaires »Discours sur 1’homme*.)
Förnuftets Criticus, Du som i våra dagar
Med Metaphysisk hand har gett det nya lagar;
Som, för at tro dig sjelf, har sagt all ting så sannt
Af tusen dömd, förstådd af tio, — store Kant!
Din blick, har man mig sagt, Naturen genomtränger
Väl — lyft den slöja upp som för mitt öga hänger.
Det väsen uti mig som tänker och begär
Ack värdes säga mig hur det beskaffadt är..
Hur där begreppen väcks, hur känslorna uprinna;
Vis mig förnuftets gång, vis mig dess verkningslag.
Säg, dessa föremål som mina sinnen finna
Äro de utom mig? äro de blott mitt Jag?
Hvi et min vällust gör, och hvi gör et min plåga?
Vis mig den dolda kraft som Bildningsgafvan för;
Vis mig den krets hvari sig oförvillad rör
Af Kunskap och Begär den dubbla själ-förmåga
Hur spännes tankens flygt? hur tändes snillets låga?
Säg orsaken til alt! — Men hvad, Du svarar ej?
Locke kände icke den; Du känner henne? — Nej. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
