Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dikter - Öfver lifvets plågor och tröst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den Stores och den Ringes lycka
Se där en magt som lika gör
Ge hvar och en sin slaf at tiycka
Och sin tyran at bäfva för.
Se straffet grymt, fast rättvist, skrifvet
I hjärtats djup för hvarje brott,
Och brotten födda hop med lifvet —
Och nöjet, at ge ångren, gifvet,
Och hoppet, at bedraga blott.
Hur Plågan all naturen väcker
Mot dig, olycklige, til krig!
Med smittans gift din barm hon räcker,
Med hungren tär hon långsamt dig.
Ur /Etnas gap hon döden ryter;
Hon skakar jordens sköt, som bar
De slott hon i ruiner byter:
Och, förd på stormen, nederbryter
Den hydda dygdens fristad var.
Hvart stånd, hvar ålder lika gifver
Den Hecatomb dess altar får.
Behofvens barn hon trogen blifver
Och flyger i Monarchens spår.
Hon lifvets morgon tyst förgiftar
Uti begärens skepnad klädd:
Hon mödan och bekymren stiftar
För styrkans dar — och qualen skiftai
Ut kring den matta åldrens bädd.
Om du af Himlen fått et hjärta,
För dina likars kärlek gordt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
