Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dikter - Elegi vid en brors död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu — hvad tröst du lemnat oss igenl —
Denna Maka, som af blixten slagen,
Denna späda* hvilkens öga än
Slumrar, stängdt för tårarna och dagenl
Denna Son, hvars vår du gläddes af
Ren i hoppet att till dygder öfva,
Och som nu — I Öden, som oss pröfval —
Leker sorglös på sin faders grafl
Lek ej, yngling! — Det är törnets taggar,
Som stå opp för dina första fjät.
Det är sorgen som din barndom vaggar.
Åt dig själf dig ödet öfverlät;
Upp, o yngling, hämna dig på det!
Hämna dig med dygder i ditt sinne.
Se, till dygder hvilka skäl du har:
Mödans skola, öfvergifna dar,
Moderns tårar och din faders minnel
Låt dem amma dig till redlig man.
Gif, som han det gjorde, hvar du kan,
Ljus åt villan, skygd åt den förtryckte,
Nit för värdet utaf menniskan:
Upp! blif stor, blif ädel, liksom han
För din dygd och ej för dygdens ryktel
Och på vårens dag, af stormar full,
Om en pligt, en sanning af dig glömdes
För ett nöjes, för ett lofords skull:
Gå tillbaka till den helga mull,
Der hans ben välsignades och gömdes:
Stå der: skälf af ånger och af blygd,
Och vänd om till sanning och till dygd!
* En dotter, född efter faderns död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
