Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dikter - »Lät Narren fritt»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Lät Narren fritt."
Lät Narren fritt ett lof af större Narrar vinna.
Men Ni som vandrar tryggt den sanna Vishets stråt
Och hatar dårskapen, ser den och ler deråt
Hur spindelfint också man må den sammanspinna,
Tror Ni, Philosophiens men ock förnuftets Vän!
Tror Ni at Menniskan skall ständigt vräkt sig finna
Kring villans ocean, som höljs af skymningen
Och ingen dag hon se, och ingen hamn hon hinna?
Men evigt i den bild hon tog för Sanningen
Omfamna, Ixion lik, et moln för en Gudinna?
Nej! — sen af hvad man sökt, man funnit ingen ting
Och af förvillelsen fått svärma cirkeln kring;
Sen många tidehvarf, som vårt, hopflicka hunnit
Och åter rifva opp hvad hälst förvändt man tänkt;
Sen nya dårskaper de gamla undanträngt
Och tankegyckleriet än mången lära skänkt
Der man med klarhet alt, blott ej det rätta, funnit;
Sen Sanning ofta än synts flyckta af och an
Undan Systemers mängd som ramlat på hvarann:
Och ännu mången gång i Vishetslärarns riken
Förnuftet gett med harm plats för Metaphysiken;
Då skall, må ske, en dag, en ändtlig mognad verld
Af evig irring trött, af sin förnedring lärd
Se, i den trånga krets af hvad hon sjelf erfarit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
