Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dikter - Til Fru Myhrman vid Nyåret 1803
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ofta misskänd, altid lika god,
Ser Du henne, lugnt och värdigt sätta
Emot plågan, dygdens tålamod,
Emot tadlet, känslan af det rätta;
Ser Du skymten i dess hjerta tänd
Mitt i stoftets natt, af himlaljuset,
Och dess lugna blick med längtan vänd
Mot de bättre bygder ofvan gruset;
Ser Du denna, År som föds i dag,
(Och hur lätt hon ifrån hopen kännes!)
Och Du vill et offer, o så tag,
Tag min sällhet och blott skona hennes!
Goda Moder, känn igen din bild,
Känn igen det hjerta som dig vördar,
Där du sådde, vårdande och mild,
Frön till mången stundad sällhets skördar.
O förgäfves! Kanske deras brodd
Ödets stormar skola grymt förhärja,
Och mitt hjerta af den rika sådd
Endast, endast saknans tistlar bärga.
Hon, som ärft ditt hjerta med ditt namn.
Skall förrn årets cirkel är förleden
Kanske lemna, sliten från min famn,
Mig allena på den långa heden.
Jag är osäll då! — Hvad är det mer?
Qvalet släcks en gång i Stygens källa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
