Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dikter - Öfver Gustafva Westers Död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uti ögat slocknar lågan
Uppå kinden rosen dör.
Blomman lik på trampad stängel
Sänker hon sitt hufvud ner
Och som Tålamodets Engel
Mot oss än i döden ler.
Borta är hon — se ur ringen
Gråtögd hvarje tärna går.
Ingen ser Gustafva — ingen
Mer ett bref från henne får.
Tom står hennes stol i salen.
Orörd ligger hennes bok.
Qvar ibland oss sitta Qualen
Sitta Sorgerna i dok.
O hvem skall oss mera lära
Denna konst som hennes var
Att så tålig plågans bära
Och så tacksam glädjens dar.
Hvar fins mer ett hjerta troget
Såsom hennes, — utan lön?
Hvar ett vett så blygt, fast moget?
Hvar en dygd så gömd, fast skön?
Slumrerskan ej vaknar åter.
Till den graf dit hon gått ner
Vandrar Visheten och gråter,
Vandrar Dårskapen och ler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
