Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dikter - Vid Bryggaren Anders Påhlssons Enda Dotters Anna Maria Påhlssons Graf den 14 Dec. 1804
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid Bryggaren Anders Påhlssons Enda
Dotters Anna Maria Påhlssons Graf
den 14 Dec. 1804.
Vakna Skaldmö, sjung en enkel sång!
Hon är död, den älskvärda, den ömma.
Må den dygd som hyddans skuggor gömma
Lefva ock i Ryktet någon gång.
Hopen hennes värde ej erfarit,
Skymning höljde hennes korta lopp;
Minnet endast utaf hvad hon varit
Som en stjerna ur dess graf går opp.
Hvem fick penseln som Behagen målar?
Skönhets stränga, Gracens fria drag,
Kind, som blommar, blick som himmelskt strålar,
Måle Wieland dem och icke jag.
Fåfängt på dess hela väsen trycktes
Skönhets pregel, regelbundet sann;
All dess glans blott återskenet tycktes
Från en eld som i dess hjerta brann.
Dessa Furier ibland tidens Sköna,
Rysligt grinande der Gratier le:’
Högmod, blindt att egna fel ej röna,
Afund, klarsynt att blott andras se:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
