Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och rätt många skatter saknar
fast han ock den äkta har.
Mängen kraft som verlden äggar
mången yppig ros som hör
till den fria luften, dör
ut emellan fyra väggar.
Hjertat, förr så rikt blir, ack!
fal tigt såsom Svenska Banken
och den vilde skenarn, Tanken,
blir en sedesam Vallack.
Verlden krymper hop: vårt viisen
växer fast lill slut, likt gräsen
på sin tufva, i en punkt:
Glädjen sjelf blir isolerad
och hvar smärla condenserad
trycker hjertat dubbelt tungt.––––––-
Släng min brudskrift under bordet,
hittills spår den intet godt.
Det är orätt, men jag svor det,
jag vill skrifva sanning blott.
Alltså, vidare i texten.
Menniskan är aldrig nöjd.
Lik en man af måttlig höjd
som med jättar mäter växten
mäter hon sin lefnads fröjd
(och just deri är hon galen)
med de höga idealen.
Blott för Sångmön, stackars Xymf,
är och blir det alltid skvmf*
* t£l _
att ej nå dem, eller tiga:
men i menskolifvet stiga
de ej ner från sin Olymp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
