Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 lör Mensklighetens bön, om du ej Skaldens hör.
Se, Belten kasta än kring dig de fria armar,
oeh fjellens fästning slår, och Himlen sig förbarmar.
Än sår du egna fält, och kan dem fylla än
med malmstöpt åskas hot, med klingor och med män.
Än kan du med ditt mod en häpen verld förfära,
och rädda, fallande, åtminstone din ära.–––––-
Så sjöng jag. Solen sjönk. Med stjernor Natten kom.
Till halmtäckt hyddas lugn jag ville vända om.
Bedröfvad, tyst jag gick utöfver dödens sängar. —
Men hör! ett sällsamt ljud far genom harpans strängar,
och natten lysnar opp och röster ropa mig,
och själen hög och fri från stoftet svingar sig.
I glans är verldens rund för Skaldens syn förgången.
En Guddom fattar mig, det bor en Gud i Sången.
Jag ser en Syn,
(O lyssnen till orden!)
Det dånar i jorden,
det flammar i skyn.
Yalkyrier rida
på skummande hästar;
Hell, Dödsjungfrur, hell!
I dag skall man strida;
i Valhalla gästar
en skara i quäll.
Upp, Männer, till striden!
Den kommer ej mer.
I dag fäster Tiden - •
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
