Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
subjectiva röjer han beständigt sin existence och framträder
såsom handlande person i sin verld. Med ett ord, den obj.
Poesien är såsom ögat, hvilket ser allt, utom sig sjelf; den
subj. åter som ögat i spegeln som ser på en gång sig sjelf
och de omgifvande föremålen.
Homeriska Poesien har uteslutande denna objectiva
caracter. Den flygtigaste jemförelse med Iliaden och ett
annat episkt Poem, t. ex. Messias visar oss genast detta.
Homer berättar de vigtigaste händelser, Gudars och
hjeltars strider, passionernas mångfaldiga utbrott, målar den
högsta skönhet i sinnliga naturen, den största omvexling af
caracterer, utan att låta undfalla sig ett ord om allt dettas
verkan på sig, utan att nånsin med sitt subject framträda.
Hans skapelse ligger för alla i ljus och klarhet; han sjelf
står i mörker bakom den, osynlig som ödet. Deremot målar
och berättar äfven en modern Epicus; men vid hvarje vigtig
händelse, vid hvarje utmärkt skönhet stiger hans person
fram och reflecterar öfver saken. Så vida nu man kallar
den slags Poésie som uttrycker ens egna känslor och
individualitet för Lyrisk, så är Homeriska Poésien rent Episk,
den moderna Episka åter en blandning af det Lyriska
och Episka.
Den förste som i Poetiken utredde och bestämde denna
skillnad mellan obj. och subj. poésie var Schiller i sin
af-handl. Ueber naive und sentimentale Dichtung. Med naiv
förstår han obj., med sentimental Poésie åter subjectif.
Emedlertid då han satte den antika poésiens caracter
öfver-hufvud i det naiva, äfven som den modernas i det
sentimentala, tyckes han ha drifvit principens användande för vida,
och har derigenom gifvit anledning till en mängd skefva och
förvridna åsigter. Ty först och främst måste all Lyr. Poésie,
och följakteligen äfven de gamles, till följe af sin natur vara
subjectif, så vida all Lyr. Poesie skall uttrycka ej föremålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
