Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
löjligt, emedan åsnan af oss anses som en symbol på
dumhet. Hos de gamle stodo ej åsnorna i så ondt rykte. Man
hade också ej sådana öfverspända begrepp om poetisk
värdighet som nu. Man trodde att ingen ting annat borde
uteslutas från den poetiska framställningen än hvad som
i sig sjelf och för alla tider var äckligt, vidrigt, rebutant
för sinnena eller phantasien. Mellan alla öfriga föremål
existerade ingen rangordning. Uttryckte bilden föremålet
sant, träffande, lifligt, så antog man den utan vidare
scrup-ler. De gamle hade intet adelskap och ofrälse stånd hvarken
i språket eller i samhället. I våra upplysta tider är det
annorlunda. Vissa nationer ha visligen ur sin Poésie bortskrädt
halfva språket för att med den återstående hälften vara så
mycket högtidligare. Poesien är för dem ett Hof, der
inga ofrälse ansigten tålas. Följden har blifvit en ab-
stract Skaldekonst, utan all sinnlig liflighet, utan energi
och anda, förnäm men fattig liksom Don Ranudo i comedien,
och som i jemförelse med de gamle? poésie är hvad ett
anatomiskt skelett är i jemförelse med en menniska.–––––
Man har äfven tadlat Homer såsom allt för vidlyftig i
sina liknelser. Det är honom icke nog att utmåla dem
ända till likhetspunkten, utan han fullföljer oftast
målningen ännu vidare, utan att likheten härigenom på minsta
sätt upplyses. T. ex. då Menelaus II. IV: 141 blef sårad
och blödde, så liknas hans blod utgjutet öfver hela den
öfriga kroppen vid ett stycke Elfenben som eif Carisk eller
Meonisk quinna färgadt i purpur, till hufvudprydnad
för en stridshäst. Det ligger, fortfar han, i hennes sof-
kammare, och många tappre männer önska att föra det
med sig; men blott åt konungar gömmer hon det kostbara,
för att vara både en prydnad för hästen och en ära för
den som kör honom. Här ligger likheten blott i
purpurfärgen på Elfenbenet; hvad som vidare tillägges om dess
- 2S9 -
19—183634. Tegnér, Samlade skrifter. 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
