Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dess beröm; dess liknöjdhet, ja ofta dess spott och åtlöje
skall han med tålamod fördraga; för ingen annan krona skall
han strida än för eviga lifsens krona. — Ack, m. åh. hvilka
pligter, hvilket kall är icke detta! Sällan har väl ännu ett
dödligt redskap kunnat uppfylla dem alla. Och huru skulle
väl jag, en ung oerfaren man, en obekant fremling ibland
eder, huru skulle väl jag kunna hoppas att fullgöra dem?
Dock, den som dem fullgör, han fullgör dem icke af sig sjelf;
en högre ande verkar genom honom; ty ofvanifrån kommer
all god gåfva. Välsignar derföre Herren denna stund, då
skall jag ej längre tveka, ej längre väga mina krafter mot
min pligt, då skall Herrans ande hvila öfver Talaren och
hans mun skall förkunna salighetens ord. Sen, m. åh. jag
kommer till Eder väl med en ringa erfarenhet, men likväl
med ett redligt hjerta. Möten mig derföre med ert
förtroende och öfversen med mina brister; så vill jag äfven öfverse
med edra och med lust och glädje arbeta i Herrans vingård.
Besinnen att andra pligter dem jag ej heller kan försumma
quarhålla mig ifrån eder. Jag kan icke som jag borde lefva
ibland er, icke känna alla edra husliga omständigheter, icke
dagligen dela eder sorg eller er glädje. Låten ej denna
omständighet aflägsna edra sinnen ifrån mig; den beror ej af
mig att ändra och för ingen af eder skall dessutom mitt hus
vara främmande eller mitt hjerta tillslutet. Ve den af oss,
m. åh. som ville möta förtroendet med kallsinnighet,
välmeningen med misstydning, varningen med trotsighet och
ilska; ve den genom hvilken förargelse kommer; öfver hans
hufvud hvilar förbannelsen och Gud skall honom förkasta
på den yttersta dagen. Nej, m. åh. låt denna stund bli
förbundets stund oss emellan till kärlek och förtroende, till
gud-aktighet och dygd. Låtom oss med samfäldta krafter, hvar
och en i sin stad, arbeta för hvad rätt och heligt är, för
medmenniskors gagn och Guds namns ära. Då, då skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
