- Project Runeberg -  Samlade skrifter. Ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad / 2. 1808-1816 /
339

(1918-1925) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

/

Fragment af predikan hållen i Rämens
kyrka år 1815.

Men innan jag talar vidare till Eder härom, måtte jag
få nämna ett ord, som äfven rör dagens högtidlighet, men
för mig allenast. Jag har uppvext ibland Eder, min ungdoms
lyckliga dagar ha förflutit bland edra skogar, mången af Er
torde väl ännu minnas mitt namn och med vänlig nyfikenhet
ha önskat att förnimma min röst från helgedomen. Äfven
för mig måste det vara kärt och tröstefullt att återse de
trakter der min ungdom bildades, der min första lycka
grundlädes, der nu min välgörares aska hvilar och slägtingar
och vänner ännu med moderlig ömhet, med broderlig
vänskap omfatta mig. Men Tiden har åtskilt oss, verlden har
gripit oss i sin hvirfvel, långt härifrån står den hydda som
mig Gud förunnat, för en annän Församling måste jag predika
salighetens ord, jag är nu mera en gäst ibland Eder och
en fremling liksom alla mina fäder. Och derföre har jag velat
begagna det flyktiga tillfället, derföre har jag i dag
uppträdt i Templet för att helsa Eder med fridens helsning
och nedkalla välsignelse från höjdene öfver min barndoms
älskade bygder. Ho vet om icke min första helsning från
detta rum äfven tillika är mitt afsked, om det ej i dag är
både första och sista gången som jag för Eder förkunnar
Christi Evangelium? Ty »Menniskans dagar, säger Job,
försvinna såsom ett väder: de gå bort såsom stort skepp,
såsom en örn flyger till maten». Och skulle det verkeligen
så vara, höres aldrig mera min röst från detta ställe, si då
vill jag ännu i dag tacka mången ibland Er för sin möda
och sin vänskap, då vill jag med varmt hjerta nerkalla
den^ Högstes välsignelse öfver Eder, I skogarnas barn, I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:16:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersam/2/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free