Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver Pindarus.
(Inledning till Lectioner Höst Termin 1816.)
Det ges i Historien intet odladt folkslag hvars bildning
från början till slut varit så helt och hållet byggd på
religiösa prsemisser som Grekernas. De fleste andra Nationer,
t. ex. de moderna Europeiska, ha endast en införd Religion,
som till en stor del för alltid blir en fremling i landet, och
åtminstone aldrig griper så in i allmänna lefvernct och
tänkesätten som Grekernas. Grekernas Religion var
inhemsk och liksom uppvuxen på deras egen grund. Det
är väl sant att en stor del af deras Gudar och religiösa
bruk voro hämtade från Asien; men det var Grekerna eget
att fullkomligen tillägna sig hvad de sålunda länte. De
nationaliserade, localiserade, helleniserade allt. Hvarje
främmande Myth sammanväfdes med deras egna sagor, och
alla Gudar fingo rum på den thessaliska Olympen. Hela
Hellas var blott en förgård till Gudarnas tempel, och
Nationen sjelf en enda slägt som mer eller mindre direct
härstammade från Gudarna. Men just genom denna
Religionens inhemskhet hade den också ett så kraftigt
inflytande på folkets sinnen, och låg till grund för alla
bildningsmedel, hvarigenom Nationen sedermera utvicklade sig.
Sålunda var äfven Grekiska Poesien från sin början religiös.
De äldsta quar.lefvor vi ha derutaf äro de så kallade
Or-phiska och Homeriska hymnerna, högtidliga sånger
af-sjungna i Templen till Gudarnas ära. Utan tvifvel äro väl
dessa Hymner tilJ språk och versification väsendtligen för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
