Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
all sin förtjenst likväl blott yppiga utvexter, vackra hors
d’oeuvres som utan skada för det hela åtminstone kunde
förkortas.
Jag inser visserligen att denna föreslagna ändring i
planen äfven kan ha sina betänkligheter, hvaribland i
synnerhet den att en sådan plan ännu som förut supponerar
en märklig olikhet i gradationer af odling, de Nordiska folken
emellan, hvarför man i sanning ej har någon historisk grund
och knappast någon annan; men detta fel ligger i hufvudidén
och kan ej utan dess totala förändring undvikas. Bibehålles
åter plan och sångernas indelning oförändrad, så vågar jag
vid Tredje Sången göra 2:e anmärkningar. Den första rörer
Gefions undervisning i målnings, mältnings och
byggnings-konsten. Jag tviflar icke att dessa ämnen, liksom andra
husliga förrättningar, äro i stånd af en poetisk behandling.
De gamla och deras imitatörer bland de nyare öfvertyga
oss derom. Men den antiqua poesien var också, just genom
denna detaljerade fullständighet, detta idealiserande af
den yttre, sinnliga naturen (hvilket man med en schol-term
kallar objectivitet) väsendteligen skilld från vår moderna,
som i sin yttersta rot är sentimental, är riktad på det inre
allena, och lefver af känslor och betraktelser, som
Camele-onten af vind och väder. Härföre syns mig också i fråga
varande ställe ej rätt väl placeradt och mindre
harmonierande med styckets öfriga ton. Sen man dessutom lärt
åkerbruket, så följer väl brygden såsom lättfunnen
tillämpning af sig sjelf. — Den andra anmärkningen rörer Gefions
motif att bortföra Seland, som endast tyckes vara en
förargelse öfver Gylfes tillämnade caresser. Jag tviflar först
och främst på att en Gudinna, om hon annars är något
mensklig, kan upptaga dylikt så illa; i Sturlesons trovärdiga
berättelse om saken är Gefion ej på långt när så grym; —
och för det andra — hvilket här är hufvudsaken — ger denna
- 433 -
28—183654. Tegnér. Samlade skr-ifter. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
