Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i knappen sitter på Allfaders spira,
och menskohänder bryta den ej lös.
Förgäfves mana de den höga sanning
med mörk besvärjningsformel; just det mörka
fördrar hon icke, ty hon bor i ljuset.
I Febi verld, i vetande som dikt,
är allting klart: klart strålar Febi sol,
klar var hans källa, den Kastaliska.
Hvad du ej klart kan säga, vet du ej;
160 med tanken ordet föds på mannens läppar:
det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.
Den sanna vishet liknar diamanten,
en stelnad droppe utaf himlaljuset;
ju renare, ju mera värd han skattas,
ju mera lyser dagen ock igenom.
De gamle byggde sanningen ett tempel,
en skön rotunda, lätt som himlahvalfvet,
och ljuset trängde in från alla kanter
uti den öppna rund, och himlens vind
170 melodiskt lekte i dess pelarskogar.
Nu bygger man ett Babelstorn i stället,
en tung, barbarisk byggnad: mörkret kikar
igenom trånga fönstergluggar ut.
Till himlen skulle tornet nå, men hittills
har det dock stadnat vid förbistringen. —
I diktens riken är det, som i tankens.
All dikt är genomskinlig. Af kristall
dess stad är byggd, och ljuset tusendubbladt
tillbakastrålar från dess spegelmurar.
180 Men på dess gator vandra upp och ner
ovanskliga, olympiska gestalter
af strålar väfda och af rosendoft;
det fins ej fläck på deras gudalemmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
