Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förtörnen ej de väldige deruppe,
de himlaklara! Siaren har sett dem
betänksamt skakande de visa hufvud
åt tidens tecken, åt de feberdrömmar
som spökade i kärnfrisk Nord, åt töcknet
som lagt sig kring den fordom klara himmel.
220 Men nordanvinden är ej död ännu,
jag hör på afstånd slagen af dess vingar;
han fläktar smittan bort från berg och dalar
och sopar stjernehvalfvet rent igen,
och Nordens sinnen klarna med dess himmel.
Med detta hopp jag hemförlofvar er,
I ädle ynglingar, I ljusets svurne,
det evigas apostlar uti Norden!
I fosterlandets namn, i mensklighetens
jag lyser deras frid utöfver eder.
230 Gån ut, prediken Evangelium,
det sannas Evangelium, det skönas,
det glada budskap från den bättre verld
der allt är gudafrid och himlaklarhet.
Och när I en gång (gälle det er alla!)
igenomstridt den femtiåra striden
för ljusets sak, när er gullbröllopsfest
med sanningen är redo till att firas,
och evighetens gränssten, grafvens häll,
som vigselpall står öfverhängd med blommor:
240 Välkomna då, I silfverhårade,
I Febi svaner, o! välkomna åter
till samma tempel som i dag er rymmer,
till samma lager, ej förvissnad än,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
