- Project Runeberg -  Samlade skrifter. Ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad / 3. 1817-1821 /
144

(1918-1925) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gifva. Den var som en slagen eröfrare, hvilken ej kan
underhandla, ej kan återlemna något, emedan han
derigenom äfventyrar att förlora allt. Flera märkvärdiga
försök att störta den hade redan blifvit gjorda. Det är sant,
de hade misslyckats; men den blinda lydnaden var dock
genom dem bruten och en möjlighet gifven att tvifla på
den ofelbara. Med detta tvifvelsmål var också dess
undergång oundviklig; ty den berodde från sin början på
frånvaron af allt tvifvel, liksom mörkret beror på frånvaron
af ljus. Den var som ett pappersmynt, hvars värde är
förloradt, när förtroendet dertill upphör. Det afgörande
ögonblicket var inne. Jorden var ihålig under den gamles
thron, och det fordrades blott en djerf beslutsamhet och
en kraftig arm, för att störta honom i den öppnade
af-grunden.

Min mening med det nu anförda är ingalunda att
förringa värdet af Luthers stora företag. Meningen är endast
att förklara dess historiska möjlighet. Det stora och
verlds-omhvälfvande kommer aldrig oförberedt. Det mognar
långsamt, emedan det lefver länge. Endast det obetydliga
fladdrar plötsligt fram som ett stjernskott, och dör bort
likasom det. Man säger, att en stor man skapar sin tid,
och man har rätt, så vida man härmed ej förstår en
orimlighet. Af intet skapar Gud allena. En stor man, äfven
den störste, är nödvändigt alltid en son af sin tid; men
han är dess äldste son, han är Tidens Fidei-Commissarius.
Tidehvarf vet är hans, och han förvaltar sitt gods såsom
honom bäst synes. De spridda elementerna finner han för
sig, men vanligtvis ännu outredda och i chaotisk oordning
kämpande emot hvarandra. Att samla och ordna dem till
en skapelse, att rikta dem till ett bestämt mål, att verka
på tiden ledande, sammanbindande, med ett ord bildande:
detta är hans storhet, detta är hans egentliga skaparför-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:02:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersam/3/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free