- Project Runeberg -  Samlade skrifter. Ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad / 3. 1817-1821 /
234

(1918-1925) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dylika skönheter, sammansmälta som de böra, och förlora
sig i det hela, hvilket hvälfver sig, som en triumfbåge,
öfver hela den prisades lefnad; det är, liksom såge man
den stora skuggan hålla sitt intåg derinunder till
odödligheten. ––-

Men tiden tillåter mig icke att längre uppehålla mig
vid Grefve Oxenstjerna som Talare. Det var också icke
egentligen såsom sådan, han sökte och vann sitt ryckte.
Vältaligheten var hos honom snarare en talang, än ett
sjelfvaldt yrke. Hans fria Skaldesjäl trifdes ogerna i de
trånga prosaiska formerna, och han gjorde sjelf ingen
hemlighet af, att han hellre skref vers än prosa. Till diktens
riken längtade han alltjemt tillbaka, som till sin egentliga
hembygd. Och derföre, när Sången dog ut eller förbistrades
rundt omkring honom, när också tilläfventyrs den skapande
kraften i hans snille behöfde att fira sin hvilodag,
sysselsatte han sig ännu under sin hvila med poetiska
öfversätt-ningar. Af Skördarnas Skald väntade man naturligtvis
ingen medelmåttig öfversättning; men hvad mången till
äfventyrs ej skulle hafva väntat af honom, var valet af
ett sådant Original som Milton. Man kan svårligen tänka
sig tvenne Naturer mera motsatta än den milda, längtande,
halfsuckande Oxenstjernska Sångmön, på den ena sidan;
och på den andra, Milton med sin djupa, manliga, men
merendels dystra känsla, med sitt högtidliga och stränga,
religiösa eller moraliska allvar, med sin djerfva, jättelika,
alla band söndersprängande inbillning. När den förre
älskade dagens milda sken och blommorna och skörden,
så ser man väl på den andra, att han diktat i natten och
att hans snille ansåg allting för lågt, som ännu hade sin
plats inunder stjernorna. Härtill kommer äfven, att Milton
med sitt sublima sn.lle, i ett visst afseende, är den
regellösaste af alla Skalder. Ty han afviker ej. från..reglorna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:16:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersam/3/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free