Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helsa Wallin. Jag tycker i det hela rätt bra om honom
för hans sjelfständighet och allvar. Han gjuter sig den
ena ärestoden efter den andra, med modellerna ur den
nya och ciseleringen ur den gamla Scholan. Eller rättare,
han är sjelf en egen Schola, hvarur vi alla kunde lära
något. De få ord, han i företalet till sin Psalmbok (som
också är en commentarius deröfver) sagt om förhållandet
mellan det gamla och nya, är utan tvifvel det riktigaste,
värdigaste, sannaste som i hela denna osmakliga tvist
hittills blifvit anfördt. Detsamma har jag, och troligtvis
hvarje opartisk och förnuftig mska i Sverge tänkt, ehuru
vi ej kunnat säga det, eller åtminstone ej ge tillbörligt
eftertryck åt våra ord. Det är en glädje att se huru han
står och visar r—n åt den gamla och tänderna åt den nya
secten. En herlig attityd, den jag önskar att han aldrig
måtte förändra! Men, en smula för gudelig synes han mig
också. När man af Davids arfskap fått harpan, kunde man
väl lemna ruelsen åt andra syndaträlar. Vidrigt är det mig
också att äfven han så ofta deltager i de moderna
förhastade jubelropen om en nu först vaknad religiositet, som skall
förbättra verlden från grunden och hvaraf vi för 5 el 6 år
sedan ej skall ha vetat någon ting. Tror han då verkeligen
att tidens sår ej ligga djupare än att de så der lösligen
borttvättas, vore det äfven med vigvatten? Tror han att
de fromma minerna i Tidens banditansigte betyda något
annat än hyckel? Tror han att den moderna gudaktigheten
är annat än den omvända sidan af narrkåpan, sedan
fri-tänkeriet blifvit utslitet? Jag tror så fast som något
mensk-ligt hjerta på religion och andakt, liksom jag tror på mitt
bättre väsende, på konst och odödlighet; men på den färska
omvändelsen, på psalmen under galgen, tror jag ingalunda,
förr än jag får se dess frukter. Det vore väl om heligare,
renare hjertan klappade nu i manligare bröst än fordom;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
