Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mysterier. Det är väl godt och väl att man erbjuder mig
förlåtelse och utfärdar aflatsbref: men jag fruktar verkeligen
att jag är incorrigibel. Jag hade till hälften tänkt att svara:
men Fridsropet har helt och hållet afväpnat mig. Mig
synes det det sannaste, ädlaste, skönaste som på länge varit
diktadt i Sverige: verkeliga fridens ord som måste finna ett
återsvar i hvarje ädelt hjerta. Jag hoppas, att hvar och
en som läser dem skall liksom jag, blygas för sin egen lilla
fåfänga och inse att det är och egenteligen alltid bordt vara
fråga om någon ting oändligt högre och bättre än en usel
partiseger. Strid måste visserligen vara i vitterheten liksom
i hela det menskliga lifvet: allas åsigter kunna ej vara lika,
böra det ej heller: men striden kan och bör vara ädel och
ridderlig. Med blanka, med himmelska vapen böra vi täfla,
utan högmod hos den segrande, utan afund hos de
besegrade. Det är skönt att öfvervinnas i sång: mera än en gång
har jag blifvit det af dig, af Atterbom och af så många andra;
men Gud är mitt vittne att jag dervid aldrig känt annat än
glädje. Men väl har jag känt harm då man skoningslöst
angripit namn dem jag värderar, dem efterverlden också
skall värdera, ehuru de diktade i andra former än våra.
Väl har jag trott och tror ännu att den reform i vår
vitterhet som man åsyftat och som äfven i visst afseende var
nödvändig kunde och borde göras utan så mycket buller
och bång utan så mycken orättvisa och bitterhet: jag har
trott och tror ännu att den så kallade gamla vitterheten bör
sjungas ej disputeras bort. Man skall ej smäda det gamla,
utan endast öfverträffa det, man skall strida ej med död
speculation utan med lefvande sång. Det är just det
herrliga i dikten som i dess fallna afbild, i lifvet, att neml.
Theorien betyder för Sången äfven så litet som
Moralsystemet för Handlingen. Allraminst borde man vid frågor af
sådan gudomlig natur tåla i bland sig en sådan personifierad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
