Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.Men huru kan man bättre tjena Herran, än‘derigenom att
man förädlar hans ädlaste verk, som är menniskan, och
utvicklar de förmögenheter som han hos henne nedlagt?
Han vill tjenas i andan och sanningen, ty han är andans
och sanningens Gud. Bilden derföre andan: ty han är Guds
beläte. Utvicklen sanningen: ty hon är Guds tanke. Man
talar om profana kunskaper, de finnas egenteligen icke; ty
all kunskap är helig i sig sjelf, han är det eviga ljusets
son. Ert yrke är en fortgående Gudstjenst: uppfostrarens
kall är religiöst, i ordets högsta betydelse. — I ären
Församlingens lärare. Välan då, Er närmaste Församling sitter
här framför er på bänkarne. Den Församlingen är som
jorden om våren: hon väntar blott på utsädet. Men på
det utsädet beror skörden kanske för århundraden. Ett
ord som faller i det unga sinnet bestämmer kanske dess
riktning för lifstiden, bestämmer kanske derigenom något
vida högre, hvars följder gå genom årtusenden. Ty
tankens fortgång är oändelig, han räknar sina efterkommande
till tusende led, till dagarnas ända. Derföre är barnet ett
heligt ting; ty det bär Guds ouppbrutna insegel på pannan.
Behandlen det alltså med varsamhet och omsorg; ty den
omsorgen lönar sin möda, om icke för dagen, dock för
framtiden, om icke för Er, dock för kommande slägter. — I
ären skaffare till Guds rike. Men Guds rike har ingen
skönare symbol på jorden, än barnet med sin oskuld, än
ynglingen med sitt öppna sinne. Sådana hörer Guds rike
till. Den som bildar dem, han bildar icke blott för jorden,
utan äfven med det samma för himlen, för Guds rike, som
blott är ett annat namn på den förädlade menskligheten.
Fy i den mån det menskliga höjer sig, sänker sig det
gudomliga ner, för att möta och omfatta det. Detta är
hufvud-.dén i Kristendomen, hvars stora Stiftare nämnes på en
läng Gud och menniska, för att derigenom tillkännage det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
