Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det, en gång öfvervunnit, gör oss fastare i vår tro, och
värdigare att förkunna sanningens Evangelium. Guldet
pröfvas i degeln, och sanningen genom tviflet: äro de äkta
så gå de begge godkända derutur. Det är just det härliga
af Christi lära att allt det väsendtliga derutaf i längden
icke blott består med pröfningen, utan äfven i allmänhet
visar en säkrare och genare väg till sanningens källa. Ty
när förnuftet länge grubblat öfver tingens gåta och
ändtligen tror sig hafva upplöst den: si, då har Christendomen
redan långt förut i hjertats enfald funnit upplösningen, och
vanligtvis uttryckt den utan konst och ordprål i enkla
bilder. Det är som om den hade lekt sig fram till det
högsta, det är som om ett barn hade hittat de visas sten i
gräset. Tyngdkraften sammanhåller den yttre verlden:
men Christendomen är tyngdkraften i andans verld, hon
sätter de menskliga önskningarna ett fast mål före, hon ger
alla tankens riktningar en säker medelpunkt. Derföre
beror också dess sanning äfven så mycket på förnuftet som på
uppenbarelsen, eller med andra ord, uppenbarelsen är blott
den Eviges förnuft, uttaladt i ett menskligt tungomål. —
Drag derföre fram för sanningena skuld, du Broder, för den
sanningens skuld som härstammar från himlen och
derföre ej kan svika på jorden. Men drag fram oförfärad och
blygs icke för Christi Evangelium. Ett ädelt sinne förnekar
icke sin öfvertygelse, minst när det gäller det heligaste.
Det vet på hvem det tror, det vet att Christi lära är bygd
på ett helleberg och att helvetets portar ej skola varda henne
öfvcrmäktiga. Tvenne fiendtliga makter gå, nu i synnerhet,
genom den christna verlden, och dela Församlingen sig
emellan. Den ena är den kalla Liknöjdheten, ett barn af
stoftet som går halfslumrande, med ögonen fästade på jorden,
och glömmer att det finnes en himmel derofvanföre. Hvad
skall jag äta, hvad skall jag dricka, hvad skall jag kläda mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>