Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
religiösa framställningar. I Grekland gick det ej heller
till en början annorlunda. Obekymrad om formen och
endast uppmärksam på betydelsen försinnligade man sig
det gudomliga under råa, ofta löjliga symboler, hvilka
äfven, sedan den ursprungliga Religionens anda längesen
var försvunnen bland folket, bibehöllos och förklarades i
Mysterierna. Ur den Religion som här lärdes utgick den
så kallade Mystiska eller Orphiska poesien af hvilken
numera intet är öfrigt; ty de dikter som ännu finnas under
Orphei namn äro bestämdt från en långt sednare tid. Man
kan icke ens med någon sannolikhet antaga att de så
kallade Orphiska Hymnerna, som i sitt närvarande skick
nästan endast bestå af osammanhängande utrop oeh
ändlösa, liksom af en lyckträff sammankastade epitheter, utgöra
en ombildning af de gamla ursprungliga som utan tvifvel
måste haft en annan caracter. Från denna sidan alltså
kan väl intet omdöme grundas öfver den Mystiska Poesien.
Emedlertid skiljer dock redan Plato (Protagoras, p. 316. d.
Steph. ed.) bestämdt den Orfiska Poesien ifrån den
Homeri-ska: och äfven detta förutan är det lätt att inse, att en
sådan poésie som den Homeriska omöjligen kunde utgå från
Mysterierna. Till grund för dem låg en helt annan åsigt af
Naturen och det gudomliga. Det råa, men dock
betydelsefulla i deras gudasagor, det dystra och outgrundliga i deras
läror, det utsväfvande och äfvcntyrliga i deras symbolik
tyckes snarare i poetisk behandling bordt leda till en egen
art af Romantik än till Homerisk Poésie hvars grund är glad
och bekymmerslös sinnlighet och ett skönhetssinne som
framför allt skyr det dunkla och öfverdrifna. De få ställen hos
Homerus som påminna om de gamla mystiska och
cosmo-goniska sagorna, som berättelsen om Briareus (lliad. 1.402),
om Jupiters gyllne kedja (VIII. 19), om Junos straff (XV.
18) och några andra dylika, ha derföre en caracter som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
