Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meddela mig. Jag spelar gerna öppet spel med alla, helst
med mina vänner, och jag är följaktligen i denna sak
skyldig både T. och mig sjelf en förklaring.
Öfver en så gudomlig sak som Enthousiasmen för allt
skönt och stort kan det väl icke vara T:s allvarliga mening
att jag skall moquera mig. Öfver hvad som är lifsluften
för alla bättre själar, öfver det gudomliga hos menniskan,
moquerar sig endast en afgjord narr eller en afgjord skurk.
Icke heller vet jag att det gifves någon särskild tysk
Enthusiasm: den hör, tänker jag, till de utvalda bland alla
Nationer och är en fullkomlig cosmopolit. Hvad åter angår
den Enthousiasm till hvars föremål jag sjelf skulle se mig
upphöjd, så är det naturligt att jag deraf finner mig litet brydd.
En flicka finner sig också brydd när man säger henne
artigheter öfver hennes figur, men jag tviflar högeligen att
hon i sitt hjerta förtryter dem. Hvilken menniska skulle
jag vara om Brinkmans, Leopolds, Franzéns bifall ej vore
mig dyrbart, om, sedan jag som billigt är, afprutat hälften
af deras loford, jag icke kände mig lycklig af att tillräkna
mig den återstående halfdelen såsom välfånget gods? Tro
mig, jag är icke en sådan sjungande björn, en sådan
obändig viking, som mången tycks roa sig af att föreställa sig.
Men för mannen är det manliga högst och af
sentimentaliteten har jag sett så många osmakliga missbruk att jag
kanske mera än som vederbör fruktar för utseendet deraf.
Men på andra sidan vet och känner jag också ganska väl
att det icke gifves någon sann styrka som ej är förenad
med vekhet i hjertat, liksom Spartanerna (efter Tlnicydidcs)
kämpade under flöjttoner; och i lifvet som i sången är det
intet harnesk, det är endast ett tomt skal, hvarunder det
icke klappar ett känsligt hjerta.
Hvad synes om Recensionen af Axel i Upsala
Litteraturtidning? Axel är visserligen intet mästerstycke; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
