- Project Runeberg -  Samlade skrifter. Ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad / 4. 1822-1824 /
435

(1918-1925) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

synder — se mig på detta sätt ihågkommen af det Fruntimmer
som jag värderar högst af alla. Jag beredde mig också på
att svara något omständligare och utfärda mitt första
Ilerdabref på ett någorlunda passande sätt. Då kom den
sorg som Frih. känner, som djupt skakat mig och för länge
förderfvat mitt humeur. Jag är ingen ting då jag icke är glad:
i ett sådant tillstånd är jag icke värdig att skrifva till Frih.
Många andra bekymmer, utom det nyssnämnda, ha äfven
förenat sig att nedslå mitt sinne. Jag är hvarken sjuk eller
frisk, endast obenägen till all god gerning. Jag har sagt B.
att han är mitt bref till Frih. Betrakta honom som sådan
tills jag tillfrisknat i andan, och sjelf kan skrifva, ickc som
han, men åtminstone bättre än nu.

Frih. liksom de flesta af mina andra vänner tyckes
ej vara nöjd med min förändrade ställning. Men jag har
svårt att inse hvari den väsendtliga förändringen skulle
bestå. När jag i allt fall är tvungen att vara Embetsman
vet jag alldeles icke hvarför jag ej så gerna skulle kunna ha
den ena ledsamheten som den andra. Min äktenskapsplikt
mot sysslan hvartill jag nu skall vigas, vill jag efter förmåga
uppfylla, alldeles som hittills, och som jag hoppas, utan
vedervilja. Att jag skulle börja att himla mig derföre att man
hänger mig ett kors på magen, hoppas jag ej hör till
skyldigheterna. Jag tänker att Christendomen ligger i något helt annat.
Åtminstone är hon alltför ömkelig om hon ej får visa sig
utan i livré, eller om det surmulna väsendet tillika är sjelfva
Religionens väsende. Gifve Gud att jag får mitt lynne åter:
jag skall ej vara rädd att visa det hvarken för Gudi eller
mannom — till och med för Fruntimmer. Hvad angår min
förkärlek förvissa profana Gudomligheter t. ex. Sångmön och
hennes jordiska representant i Norden, så har jag i detta
afseende ej ännu märkt någon förändring; jag bör endast
påminna den sednare att ställa sig till föresyn sin äldre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:16:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersam/4/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free